Idag har det verkligen blåst, lite för mycket för min smak och framförallt för Rebuz som i morses fick en hel kaskad med sand och grus över sig i vagnen. Dagen började bra med en springtur och bad, sen var det dags att börja packa och påbörja resan mot Folegandros.
Då jag inte ville stressa bestämde jag mig för at vi skulle äta frukos i hamnen så att vi kunde se när båten kom. Det finns många caféer och restuarangen utmed kajen och tyvärr så förr mitt val på Pipis café. Om ni någongång kommer till Sifnos, gå INTE dit. Lika varmt som jag rekommenderar Da Claudios, lika tydlig måste jag vara på att detta ställe är nog bland det värsta jag varit på. Det var smutsigt, skräpigt på bord och stolar (vilket kunde vara på grund av blåsten) men maten, yuackkkkkkk urrrrkkkkk, riktigt äckligt!!!! Jag hade beställt 2 st enkla stekta ägg med fruktsallad till mig och lilleman. Det började med att Rebuz grimaserade och spottade ut frukten. Då tittade jag närmare och hittade maskätna vindruvor och när jag smakade på kiwin trodde jag att jag skulle spy. Jag fick kväljningar och det kom ut lika fort som jag stoppat det i munnen. Äggen smakade också konstigt och efter upplevelsen med fruktsalladen så kände jag mig inte så benägen att chansa på att de skulle vara OK. Jag reste mig därför upp (efter att ha vinkat på servitören i 3-4 minuter) och började packa ihop. Det som hände där efter är för mig ett under. Hade jag serverat sådan skit till min kund och dessutom fått se det med egna ögon så hade jag bett på mina bara knän. Istället skickar de efter en ”Bandidos-grek”. Han hotade att slå ner mig om jag inte betalade. Han personal hade nämnt polisen, vilket i efterhand verkar milt. Så kära vänner, om ni någonsin kommer till Sifnos, undvik den Pipis café. Det finns en massa bra som Stavros Café mm så ödsla inte tid och pengar på dem, och framförallt så skulle jag inte vilja äta någon av deras mat då det minst sagt inte var fräscht.
Resultatet blev att Rebuz och jag gick Café Stavros stället och åt en suveränt god toast och en välbehövlig dubbel espresso. En dyr frukost blev det tyvärr och det kändes bittert att få betala för en frukost som inte gick att äta. 12.20 gick båten mot Folegandros och vid 15-tiden var vi framme efter 2,5 timme på ett blåsigt däck med en trött kille som inte ville sitta still.
Framme i Folegandros började det eviga förhandlandet om rum som vanligt. Jag pratade runt och det blev tidigt ganska klart att detta var en dyr ö. Rummen började runt 60-70€ natten och skulle man dessutom ha trippelrum vilket jag behövde då Robert kommer på söndag så blev det ännu mer. Jag lyckades i alla fall förhandla mig till ett jättefint rum på ett hotell nere i hamnen för 60€ genom att garantera kontant betalning. Efter incheckning så gick jag och Rebuz ut till stranden och badade i blåsten. Det var inte den bästa baddagen så vi blev inte så långvariga, dessutom verkade Rebuz hungrig så vi satte oss på en beachbar. Efter toast, oliver, kapris och gurka, allt inmundigat under högljudda namnam-ljud, somnade Rebuz. För er som inte varit med när Rebuz äter god mat så kan jag intyga att man kan inte ta miste på att han verkligen tycker om maten. Jag kommer varje gång att tänka på en stående replik som en fd sambo till mig hade ”så gott så man blir yr”. Jag tror ibland faktiskt det är så för Rebuz.
Beachbarerna utmed stranden hamnen på Folegandros.
Under tiden lilleman vilade sig så hann jag nästan läsa ut min bok så efter att jag författat detta så hoppas jag äntligen få reda på vem mördaren är i min bok. Det var verkligen avkopplande att sitta och läsa och se ut över hamnen. Det finns liksom inte så mycket man kan göra medan lilleman sover förutom att ta det lugnt när man är på semester.
Efter tuppluren så gick vi och handlade lite proviant och gick sen hem och duschade i ”husen” (som Rebuz kallar duschkabinen) och gjorde oss i ordning för att ta bussen till Chora, den större staden på ön. Det var en enormt charmig liten stad med mycket gränder och restauranger och butiker om vartannat. Jag har suttit och funderat på vad det påminner om, men inte lyckats. Det är lite av alla ställen tillsammans. Det är inte en massa trappor som på Ios och Naxos, utan öppnare med lite torgliknande partier, det är inte lika tätt med butiker som på Lamu, det kändes inte helt grekiskt utan hade kunnat vara någon annanstans i världen också…jag får nog klura vidare på det.
Utsikten från Chora var verkligen häftig och jag tog två bilder som visserligen inte ger rätvisa, men som i alla fall ger en känsla av hur det så ut.
Riktigt häftigt med varma ockrafärgen och solnedgången.
Middagen blev lyckad och jag lyckades faktiskt få Rebuz att sitta kvar hela måltiden, även om det gick fort efter att han bestämt sig att nu var det dags att ”betala”. Han var ”klar”. Vilket automatiskt betyder att alla andra är det, eller J. Man har med tiden utvecklat en mycket effektiv ätmetod för att säkerställa att man får i sig någon mat alls. (Inte för att det egentligen är ett jättestort problem J)
Read Full Post »
)
