Slocknad hjälte

Sitter bredvid en avslocknad hjälte som badat och lekt hela dagen. Inte konstigt att han är trött .

Vi sov länge i morse och gick sedan ut på stan och åt frukost. Äntligen åt Rebuz en rejäl morgonmåltid bestående av pannkakor och mjölk.

Efter en kortare tur på stan så gick vi till poolen och då hade solen redan kommit fram. Det var som vanligt en massa folk och vi fick enbart en solstol, men det visade sig inte bli något större problem då jag fick stå och hålla Rebuz sällskap i den stora poolen hela dagen. Babypoolen är ju bara för ”bebisar och inte stora killar” (där fick msn det slängt i ansiktet ). Jag försökte sen med samma argumentation när det gällde nappen och sova….gick inte så bra.

Vid femtiden mulnade det på och vi gick in för att låta Rebuz vila och titta lite på spöket Laban på Youtube. Tyvärr fungerade det dåligt då hastigheten är för låg. Det gäller verkligen att hitta en tidpunkt då ingen annan vill använda wireless för att det ska fungera.

Nu sitter jag och väntar på att Rebuz ska vakna och passar på att surfa lite. I morgon är det sista hela dagen och i övermorgon åker vi hem igen. Veckan har verkligen gått fort.

Dagen då Rebuz lärde sig simma och dyka

Rebuz har visserligen kunnat både simma och dyka sedan två år, men idag var det första gången som han dök ner på en meter utan hjälp och hämtade upp ett mynt och simmade utan hjälp mer än 2 m. Jag måste erkänna att jag blev riktigt stolt. Han har verkligen ett driv i sig att vilja lära nya saker och testa på. Han är verkligen som en liten säl i vattnet.

Fast dagen började långt tidigare med frukost (lovade mig själv att vi resterande dagar ska gå bort till kaféet och äta…) och sen en tur tillbaka till Sauken. Jag ville köpa ett smyckesskrin och lite bilar till Rebuz. 2 timmar senare återvände vi till hotellet och gick ner till poolen. Solen kom ut först vid 14-tiden så vi hann med välbehövlig lunch (efter den knappa frukosten).

Efter lunchen kom två bröder som jag lärde känna på flyget förbi, båda är från Eskilstuna men ursprungligen från Marocko. Insåg precis att jag missat att fråga vad de heter… Hm … I morgon… Den ene brodern ska förlova sig i morgon och ska vara nere i 2 månader för att hinna gifta sig innan han åker hem igen. Han är verkligen superlycklig.

När jag pratar med honom slås jag av hur olika våra världar är fast vi bor i samma land. Jag är osäker på att han träffat henne innan och i morgon ska han åka hem till hennes familj för att slutföra förlovningen. Om några månader kommer hon till Sverige och ska lära sig en helt ny kultur och språk.

På fredag ska vi eventuellt med ut och fira förlovningen tillsammans med hans och hennes familj.

Semester – tid för reflektioner

Semester brukar i många fall vara en tid för reflektioner, fast i år (efter ett minst sagt intressant år) så är det djupaste jag kommer att jag bestämt mig för att skapa en ny privat blogg.

Jag har länge drömt om att skriva men tampats med min gamla svenska lärares negativa kritik, intresset har dock alltid funnits där. Varje semester kommer den tillbaka, viljan att skriva, och nu är det dax.

I bloggen kommer jag att skriva små kåserier ifrån vardagen, om småbarnslivet och singellivet, inredning, resor, företagande mm. Givetvis kommer även Rebuz bara en del i den bloggen, men han kommer inte som nu ha en egen.

Nu längtar jag hem till min dator så att jag kan dra igång, det ska bli superkul och lite spännande att se om någon kommer tycka att det är kul att följa den.

Några no-nos har jag dock satt upp för min blogg. Jag ska inte:

* skriva om vad vi ska äta till middag
* vara mer pretto än vad jag är
* skriva bara för att jag bör
* mobilblogga om hur duktig Rebuz blivit på att göra perfekta sandkakor el liknande

En riktig baddag!

Idag har Rebuz badat, badat och … badat. Dagen började med en lång och skön sovmorgon och en minst sagt kontinental frukost. Det är nog bara engelsmännen som lyckas servera en tristare frukost (fast jag kom just att tänka på tåg udden genom italienska Rivieran där det bjöds på vitt bröd, smör och marmelad). Det bästa behållningen var ett marockanskt bröd/pannkaka.

Solen dök upp runt 11 och då var Rebuz redan i poolen. Klockan ett lyckades jag locka upp honom på lunch och sen var det i igen. Nästa brejk blev vid 5-tiden för glass. Då lyckades jag även på honom kläder och efter en kort tur till rummet tog vi ”en liten orange taxi” till staden Souk.

Vi hann bara kliva ur taxin, som kostade ca 4 kr, så hade vi en lokal ”guide” i hälarna. Jag markerade vänligt med bestämt att jag inte var intresserad, men han lämnade rask över till sin ”kusin”. Så trött man blir…honom var jag inte lika snäll och sen såg jag dem inte mer. En timme senare ”åkte jag dit” i alla fall och fick betala 180 diram för en påse te. Lektion nr 1, svara alllllldrig på tilltal.

Resultatet av turen till marknaden blev i alla fall lyckad då jag hittade ett flygplan till Rebuz och ett par shorts till mig för sammanlagt 200 diram.

Nu sitter vi på restaurangen efter att ha haft en skön middag och känner oss rätt nöjda med dagen. I morgon blir det nog en tur till stranden.

Agadir -ett nytt äventyr

I onsdags fick jag ett infall, vädret såg inte bra ut för den närmsta veckan och jag var enormt uttråkad. Jag började därför surfa efter resor och hittade en till Agadir som lockade. Ett par timmar senare var allt klart, hundvakt, biljett osv. Så idag, 3 dagar senare, bar det i väg.

Vi vaknade vid niotiden och behövde i stort sätt bara klä på oss. Jag hade förberett allt innan. Vi blev visserligen lite osams när jag ville städa undan Rebuz tågbana, men det gick snabbt över.

Vid tiotiden stod vi vid busshållplatsen och 45 minuter senare var vi på Arlanda, lite väl tidigt men det var rätt skönt. Flyget kom nästan iväg i tid och flygningen gick rätt smärtfritt. Det var skönt att slippa allt besvär med flygmat etc som de andra flygbolagen tvingar på en. Norwegian is King!

Väl framme tog det en evighet att ta sig genom säkerhetskontrollen, men sen gick det fort och vi var på hotellet 19:30 lokal tid. Taxin kostade 200 diram (ca 90 kr) vilket är fullkomligt ok för 40 min körning.

Vi checkade in och gick sedan ner till stranden. Jag insåg på vägen att till och med min relativt långa strandklänning kändes kort och jag önskade jag hade valt att ha shortsen under. Nere på stranden så hade de övriga europeiska turisterna gått hem för länge sedan och jag och Rebuz stack verkligen ut. Det dröjde inte länge förrän Rebuz hade lockat till sig några damer som ville leka med honom. För första gången i mitt liv badade jag med klänning på som de andra tjejerna på stranden.

Väl på hotellet igen duschade vi lite snabbt och sen blev det middag. Jag åt en marockansk tahini och Rebuz spaghetti carbonara, tillsammans m vin, efterrätt, två glas varm mjölk så gick hela kalaset på 200 diram.

Rebuz slocknade direkt när vi kom tillbaka och jag kan erkänna att jag också är rätt så trött nu. Summasumarum så blev dag ett av vårt äventyr riktigt bra. I morgon väntar ännu fler.

In love with Svartsö

Vaknade på Grinda och efter frukost började jag packa ihop tältet igen. Jag ville helt enkelt inte vara kvar, stämningen på ön kändes inte bra. Packningen tog ca 1,5 timme (fascinerad över att det tar 30 minuter att sätta upp allt och 1,5 timme att få ihop det igen) och sen gick vi mot Norra Grinda och badade.

13.35 kom Sandhamn och tog oss till Svartsö. Enligt sl.se skulle resan ta 15 minuter, men det tog närmare 1 timme. Så fort jag satte foten på ön var jag kär. Vilken fantastisk ö! Sköna människor, avslappnat och jag trivdes direkt. Vi tog en glass och letade sedan efter bra tältplats….och jag hittade en helt fantastisk nere vid vattnet vid Svartsö krog. Rebuz och Rufz har 3 m till vattnet och jag ser i fram emot solnedgången i kväll. Nöjd sitter jag nu på Svartsö Krog och chillar lite medan Rebuz tar en powernap och mobilen ligger på laddning.

En natt på Grinda

Efter att ha tvättat, vattnat, mata Rebuz grodor och fiskar så åkte iväg igen till Grinda. På bussen in till Odenplan trodde jag att jag skulle bli nerslagen av en gammal tant som blev superstressad över att vi stod för utgången. Min Chariot vagn är praktisk på de flesta platser utom på bussar, tåg och tunnelbanan.

Byte på Odenplan till blå buss nummer 2 mot Strömkajen. Båten gick 13.00 och de första 1,5 timmen gick bra sen blev Rebuz övertrött och minst sagt jobbig. På båten mötte vi både Christian, en gammal kollega från SAP i Tyskland och Jurek, min Friskis kompis. 15.20 var vi ute på Grinda. Rebuz somnade innan jag hann sätta honom i vagnen och efter ett stopp på Framfickan gick vi mot tältplatsen.

Valet av tältplats var illa…insåg inte att vi satte tältet mitt i ett promenadstråk och Rufz var på sitt mest jobbiga humör. Behöver jag säga att jag nu var lite trött på ”la familia” .

Efter bad och middag så gick vi ner till Framfickan igen och Rebuz fick glass medan jag avrundade med en Irish. Precis när vi skulle gå så kom Rosie och Roger, gamla vänner från förr. Det var att kärt återseende och vi stannade en stund till innan Rebuz sovklocka blev för ljudlig så vi fick gå.

Summasumarum…. Grinda är trevligt, men inte så kul för barn och hundar. Ingen lekplats, ingen långgrund barnstrand och…hundar är inte välkomna någonstans. Jag bestämde mig därför att ova, packa och åka vidare.